Hej världen.

Nästan en vecka utan bloggning, 54 olästa inlägg på bloglovin, osvarade kommentarer och mejl. Det har hänt ganska mycket sedan ni hörde av mig sist. Allt kanske inte har så stor betydelse för er, men spelas upp i mitt huvud gång på gång.

Jag har en ny jordglob och fler bekymmer än någonsin att grubbla över.


Sitter mitt på golvet med stora hörlurar på huvudet som är kopplade till skivspelaren. När låten är slut hör jag knastrandet från nålen som skrapar mot skivan. Knastrandet som man tidigare bara kunde ana blir allt mer tydligt tills det tystnar igen när nästa låt börjar. Att isolera sig från världen. Det enda som existerar är golvet jag sitter på, musiken i mina öron och ljudet från min fot som stampar takten. I tystnaden som ändå inte är tyst får jag tänka ifred. Utan någon som stör.

Varje människa behöver ett tomrum som ingen känner till. Ett tomrum där allt är tillåtet, där ingen säger att saker är omöjliga och där tiden står still.
Trackback